Mitt pro -gradu arbetets uppgift var att undersöka bland idrottsgymnasieelever ifall individuella och lagidrottare skiljer sig från varandra vad gäller skolframgång. Jag ville granska om idrottsgymnasieelever som har olika kön och utövar olika grenar skiljer sig från varandra angående sin skolframgång. Jag ville även få reda på hur idrottsgymnasieelevernas kön, gren, hur mycket de läser och föräldrarnas utbildning förklarar deras skolframgång. Undersökningen var av sin natur kvantitativ. Undersökningsmaterialet samlades med hjälp av frågeformulär (se bilaga 4) från sex idrottsgymnasier runtom i Finland. De undersökta var tillsammans 321 stycken, varav 159 var flickor och 162 var pojkar. De undersökta var mellan 15 och 19 år gamla.

Flickorna hade statistiskt signifikant bättre vitsord än pojkarna i varje skolämne förutom gymnastiken, där det inte var någon statistisk skillnad mellan könen. Då skillnader i medeltalen för olika läsämnen jämfördes mellan individuella idrottare och lagidrottare var resultaten likriktade. T-testet visade att individuella idrottare hade statistiskt signifikant bättre vitsord i modersmål, matematik och i alla ämnens medeltal än lagidrottare. I det första främmande språket och gymnastikvitsordet fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan idrottstyperna.

Jag undersökte med enkelriktad variansanalys hur olika grengrupper som representerade både individuell- och lagidrott klarade sig sinsemellan i olika ämnen i skolan. Orienterarna hade jämfört med de andra grengrupperna det högsta medeltalet i alla ämnen förutom i gymnastiken var det inte fanns statistiska skillnader mellan grengrupperna. Fotbollsspelarna, ishockeyspelarna och korgbollsspelarna klarade sig sämst i jämförelse med de andra grengrupperna och i alla ämnens medeltal var dessa tre grupper de sämst presterande.

Med hjälp av regressionsanalysen undersökte jag hur olika variabler förklarade elevens skolframgång. Kön, idrottstyp, föräldrarnas utbildning och läsning förklarade 18 % av alla ämnens medeltal för en idrottsgymnasieelev. Speciellt könet och föräldrarnas utbildning var oftast signifikanta förklarare av elevens skolframgång.